Rapportarkivet

Här hittar du ”reportage” från det som vi haft på programmet under året samt ett antal år tillbaka.

Klicka på länkarna så hittar du en sammanställning år från år

2023

En höstvandring på Härmanö

Det blev en liten grupp på 5 personer som tog färjan över till Gullholmen 4 november. På kajen stod Bert Kullholm, barnfödd på Härmanö, och tog emot oss. Man brukar säga om personer som är kunniga i sitt ämne att ”det han inte vet är inte värt att veta”, och det känns nog som rätt omdöme om Bert. I vart fall när det gäller kunskapen om hembygden.

Härm , ursprungligen med stavningen Herm, var ett hemman, ett mantal stort, och bybebyggelsen var samlad på ett ställe. Det finns uppgifter om bönder här från 1528. På 1830-talet skiftades markerna ut och byn splittrades i 5 gårdar.

Under drygt tre timmar promenerade vi först i sydlig riktning till Klippevik och sedan åter till färjan. Större delen av Härmanö är naturreservat. Markerna som tidigare brukades av de 5 gårdarna sköts nu på uppdrag av Västkuststiftelsen. Stranden vid Grindebacken var den här dagen tom på badgäster, men inbjöd till en fikastund.

Klippevik, havtorn i bakgrunden Foto: Lotta Karlberg

Noteringar Jonny Andersson 

Musselodling- för en levande skärgård och ett friskare hav

Ca 40 personer bänkade sig den 2 november på Kajutan för att lyssna till Anders Granhed, som berättade om sitt företag Scanfjord. Anders och hans tidigare kompanjon Peter Mäsak började med musselodling 1979. I dag, efter ca 45 år, är Scanfjord en ledande musselodlare i Skandinavien och sysselsätter ca 20 helårstjänster, främst i Mollösund.

”Orust är särskilt bra”, berättade Anders, beroende på den stora variationen i de marina miljöerna runt ön. Det är alltid något område som kan skördas i de fall då några odlingar drabbas av algtoxiner eller bakterier som ansamlats i musslorna. Men även dessa senare kommer så småningom att bli giftfria när algblomningarna upphör. En blåmussla filtrerar ca 5 l i timmen och äter de plankton som de silar fram. Multiplicerat med den stora mängd biomassa som en odling innehåller blir det åtskilliga m3 havsvatten som musslorna omsätter.

I Mollösund rensas och packas musslorna. Nuvarande produktion ligger på ca 2000 ton/år. Därefter vidtar transport i egen regi till mottagare i Göteborg och Oslo för att så småningom hamna i fiskdiskarna och på restauranger. En del går också på export utanför Skandinavien. Visserligen åter man alltmer blåmusslor i Sverige, men det är ingenting mot marknaden i t.ex. Belgien som är avsevärt större.

Scanfjords musslor är certifierade enligt KRAV och MSC och man fick nyligen också ursprungsbeteckningen Bohusläns blåmusslor skyddad.

Intresset från åhörarna var påtagligt och många frågor ställdes till Anders, både under presentationen och efter fikapausen. Efteråt lämnade Tore Mattsson, vice ordförande i Naturskyddsföreningen, över en låda med några andra närprodukter från Orust.

Tore Mattsson och Anders Granhed

Noterat av Jonny Andersson  

Gökottan höll vad den lovade

Så träffades vi åter i arla morgonstund vid Hälleviksstrands kyrka söndagen den 21 maj. Denna gång var vi hela 17 deltagare. Vädret var det bästa tänkbara, soligt och inte mycket vind. På vår stig ned mot Flackevik stannade vi till med jämna mellanrum, tysta och lyssnande efter fågelsången. Undertecknad, som har problem att särskilja den ena mästersångaren från den andra, har tagit på sig att bokföra alla arter som hörs eller syns och istället utvecklat förmågan att avlyssna de fågelkunnigas lågmälda uttalanden om vilka arter vi just hörde.  Till slut kunde vi notera hela 45 arter, vilket är strax under rekordantalet för de 12 år senaste åren som vi fört statistik.

Noteringar och foton Jonny Andersson

Populärt föredrag på Kajutan 22 mars.

Lennart Hermansson, fågelskådare och fotograf från Munkedal, drog många intresserade när han, till sina egna bilder, berättade om sina fågelobservationer vid Färlevfjorden. De ca 50 åhörarna fick se en kavalkad av  70-80 fotografier, alla tagna av Lennart och med en fantastisk skärpa. Det går, som Lennart sa, inte att gå ut och vänta sig att varje gång få de bilder man hoppats på utan det kan ta många timmar innan tillfället dyker upp.

Foto Randi Heiel-Ekeborg

Lennart Hermansson har en hemsida, http://www.tringafoto.se/, där man kan se hans fotografier och han finns även på Instagram under Lennart Hermansson

Efter föredraget bjöd Naturskyddsföreningen på fika med tilltugg, och därefter vidtog Orustkretsens årsstämma. Se den nya styrelsen under fliken Kontakt med styrelsen.

Lennart Hermansson t.h. Foto: Jonny Andersson

 

2022

Höstvandring på Lyr 20 november

När man förlägger utflykter till slutet av november, kan man inte vara säker på vilket väder man får. Snöfall över stora delar av Orust dagen före gjorde oss lite oroliga men på söndag hade det lugnat sig och på Lyr hade det nästan inte kommit något alls. Åtta var vi som trotsade väderleken och samlades vid gården Äng på Lyr. Turen gick över södra delen av ön, se kartan nedan. Vid Manneviken besåg vi resterna av sillsalteriet och trankokeriet som var igång här sista årtiondena på 1700-talet. En av delägarna var Peter Ekman från Göteborg, som var inblandad i ett flertal skärgårdsverk i Bohuslän och stor exportör av tran och saltsill.

I lä av ett slånbärssnår, tog vi fikapaus och fortsatte sedan mot Bäckevik och därefter på vägarna tillbaka till utgångspunkten. Ett av våra mål med turen var att se hur många blommande växter vi kunde hitta. Arton olika arter kunde vi notera (varav två gräs). Se listan som följer. På fotot nedan har Olle Molander hittat något annat som han zoomar in på.

Vad har Olle i sikte?

Jo, en hagfingersvamp!

Växtlistan: Rölleka, Skogsklöver, Vägtistel, Toppdån, Revsmörblomma, Ogräsmaskros, Rödklöver, Höstfibbla, Ängsvädd, Stånds, Gråfibbla, Smörblomma, Vitgröe, Humlelucern, Harkål, Svinmolke, Bockrot, Knylhavre.

Noterat av Jonny Andersson  

Trollvandring – favorit i repris

Före pandemin ordnade vi en Trollvandring i Söbben som då blev en riktig ”publiksuccé” med ca 100 barn och vuxna. Den 4 november i år, under höstlovsveckan, satsade vi på nytt och det blev en ny anstormning. Över 100 hade anmält sig, men det blev något färre. Vi kunde räkna till ca 90 sammanlagt, inklusive en Fritidsavdelning från skolan i Henån.

Samling inför promenaden

Denna gången höll vi till vid motionsspåret vid Hällevi på Henån. Det blev en lång karavan med små och stora, som gick iväg på den snitslade trollstigen, förbi Trollebo där man kunde lyfta på taket till huset och heja på Trolle och fram till trollgruvan där Troll-Ulla bor. Om man letade fram några fina stenar, betalde hon för dem med sina guldpengar.

Troll-Ulla

Efter att alla hade samlats på Nollens kulle fortsatte vandringen genom trollskogen och med ett antal frågor på vägen med temat ”Gissa bajset”. Här och där gömde sig troll, något satt i en trädtopp och ett låg och sov under en gran.

Trädtrollet har upptäckts

Sovande troll

Tillbaka vid starten väntade trollpyssel och grillad korv till alla. Det befarade regnet kom inte och all korv och bröd gick åt, dvs en helt igenom lyckad förmiddag!

Noterat och fotograferat av Jonny Andersson

 

Populärt föredrag på Kajutan

50 personer kom den 5 oktober och lyssnade på Jan Uddén när han berättade om Ett solvarv i den bohuslänska naturen. Många känner till Jan, inte minst från P4 Väst där han återkommande svarat på lyssnarnas frågor om det mesta i vår natur. Och både under och efter föredraget med många fina foton, frågades det friskt från åhörarna. Man kan bara hålla med Randi, när hon på Naturskyddsföreningens och Studiefrämjandets vägnar tackade Jan med orden: ”Det är helt fantastiskt att lyssna på dig, du vet ju allt!” 

Randi Heiel-Ekeborg överräcker en present till Jan Uddén

Noterat av Jonny Andersson

Besök på Halle- och Hunneberg

Den 25 september ordnade Naturskyddsföreningen tillsammans med Friluftsfrämjandet på Orust en gemensam medlemsresa till våra närmaste platåberg. Efter att inbjudan bara hade varit ute några dagar till respektive medlemmar var kvoten fylld. Vi var 49 personer och ett par hundar som äntrade bussen i Henån för att åka till Nordkroken vid Vargön.

Där tog guiden Fredrik Larsson emot och tog oss först ned till Vänerstranden för att vi skulle få promenera ut på det subkambriska peneplanet. För oss som inte är uppväxta i platåbergens skugga i Västergötland och fått ramsan USA klockan tre med oss sedan småskolan, fick nu undervisning om detta. Den står alltså, underifrån och uppåt, för de olika berglager som platåbergen består av: Urberg, Sandsten, Alunskiffer, Kalksten, Lerskiffer och diabas (Trapp). Peneplanet som är en slät berghäll som löper ut i vattnet är det understa lagret dvs urberget.

Därefter vidtog bergsbestigning. Den som sett Halleberg på håll ser ju att det är riktiga branter, så det gick långsamt uppåt men vi belönades sedan med fikarast och fin utsikt.

Efter att vi tagit oss försiktigt ner för berget på ett annat ställe, åkte vi med bussen till Hunneberg för avslutande lunch och återvände sedan till Henån.

Samling vid Nordkroken

Fredrik förklarar USA kl. 3

Klättring, bitvis via stege

Utsikt mot peneplanet från fikaplatsen

Noterat av Jonny Andersson 

 

 

De vilda blommornas dag i Mollösund 19 juni

34 förväntansfulla blomsterälskare hade samlats vid parkeringen vid tennisbanan i Mollösund för att delta i 20-årsjubileet av De Vilda Blommornas Dag under ledning av Olle Molander och Tore Mattsson. Vädret var fint, solsken men inte alltför varmt. Promenaden följde Lerviksvägen söderut, vidare över bergen till den östra badplatsen och sedan genom samhället tillbaka.

Foto Ingrid Mattsson

Torrbackarna och hällmarkerna uppvisade en fin blomning i år, tack vare lagom mycket nederbörd under våren-försommaren, och deltagarna fick möjlighet att lära sig eller friska upp kunskaperna om de försommarblommor som finns ute vid kusten i dessa miljöer. Även ett par exklusiva och ovanliga arter i fin blom, nämligen engelsk fetknopp och mollösundsbjörnbär , kunde avnjutas under promenaden.

Engelsk fetknopp Foto Olle Molander

Noterat av Tore Mattsson

 

Reptiler och groddjur i naturskön Bohusmiljö.

Söndagen den 12 juni besökte vi, en liten grupp på sex personer från Orust, Claes Andrén i Korsviken söder om Ljungskile. Från att ha varit ett hygge, när han och hans fru kom dit, har det på 12 år återskapats en miljö med öppen betesmark med inslag av lövträd. Kanske något liknande som det såg ut för 150 år sedan innan området övergick till att bli skogsmark.

Claes är för många känd som en av Sveriges främsta amfibie- och reptilexperter och har synts många gånger i TV. Senaste åren innan han blev pensionär arbetade han på Nordens ark. I Korsviken har han skapat livsmiljöer med bl.a. flera öppna dammar som gynnar groddjur, men även annat djur- och växtliv. I bergsbranten intill finns flera raviner som visat sig hysa intressant lav- och mossflora. Detta har bidragit till att ett Naturreservat nyligen bildats.

Vi fick bekanta oss med hasselsnok, huggorm och kopparödla och av groddjuren fick vi se vanlig groda, åkergroda, liten och stor vattensalamander. Det var lite synd att vi var så få. Det är svårt att tro att någon skulle ha ångrat detta besök om man varit med.

Åkergroda i Claes hand

Noterat av Jonny Andersson

 

Gökottan 22 maj

Det är sällan dåligt väder när vi samlas i arla morgonstund vid Hälleviksrands kyrka, och även denna gång kunde vi vandra utan regnkläder. Vi var 9 personer som hade mött upp. Det var lite kyligt när vi startade men blev bättre när solen steg. Vi har fört statistik varje år sedan 2012 och av listan kan man se att det är ungefärligen lika stort antal fågelarter varje år. Många återkommer stadigt och ibland är det någon udda fågel som visar sig. I år var det bl.a. ormvråk, som ju är vanlig, men kanske inte just här. Vi tangerade rekordantalet 46 arter för tredje gången. Visserligen såg vi också några steglitser när vi lämnade parkeringen som sista bil men då var Gökottan avslutad, så vi räknar inte med dem.

Foto Ann-Christin Borg

Fikarasten tog vi som vanligt vid Flackevik, med fin utsikt över sjöfågel och en stilla båthamn.

Noterat av Jonny Andersson

2021

Vandring till Orusts tak

Vi var 14 personer som startade vandringen från Torps fotbollsplan i Stenshult den 31 oktober. På vägen studerade vi mossor och svampar av olika former. Väl framme vid Ängebråten  började den sista höjdstigningen på ca 50 m som är rejält brant. Väl uppe kunde vi emellertid njuta både av fika och utsikt (om än något skymd av tallskog). Skälmerberget är 144 m högt och därmed Orusts högsta punkt. På toppen finns ett stenröse som höjer nivån ytterligare ett par meter. På senare år har stigen till toppen märkts upp och det finns en informationstavla på toppen.

Några högtstående vandrare    Foto Tore Mattsson

På tillbakavägen passerades bl.a. Långemyrs vatten, Orusts högsta landsvägspunkt samt platsen för den gamla dansbanan i Klevedal.

Noterat av Jonny Andersson

Engagerande föredrag om Fjordtorsk

Lars-Olof Axelsson gästade Kajutan i Henån den 4 oktober för att berätta om projektet med torsk- och hummerhotell i Byfjorden. Man brukar prata om eldsjälar och till den kategorien får man säga att Lars-Olof definitivt hör. Coronarestriktionerna var nu släppta och drygt 30 åhörare kunde se och höra Lars-Olof berätta om sin, ibland mödosamma, väg att få till lek-platser för torsk och hummer i Byfjorden utanför Uddevalla. Mer om detta spännande initiativ kan man läsa på projektets hemsida https://www.fjordtorsk.se/

Efter föredrag och många frågor blev Lars-Olof tackad av ordförande Ulla Buhr med en present med lokal anknytning.

Lars-Olof tackas Foto Jonny Andersson

Naturskyddsföreningen på Orust blev i sin tur förärad en inramad poster med Projekt Fjordtorsks logotype.

Foto Annette Pettersson

 

Noterat av Jonny Andersson

 

Göken tillbaka i Hälleviksstrand!

Hade det varit Aftonbladet eller Expressens löpsedel hade rubriken kanske sålt några nummer. Men nu är ju detta inte mer dramatiskt än att, vi vid förra årets gökotta inte lyckades höra göken, som annars alltid under de tio senaste åren. Den 16 maj i år gol den åter igen, dessutom i väster och allt var frid och fröjd igen.

Det var en Coronamaximerad grupp som samlades kl. 06 vid Hälleviksstrands kyrka och följde den vanliga rutten ner mot Flackevik. Där tog vi fikapausen och noterade där också ett tiotal olika sjöfåglar, däribland gluttsnäppa som vi inte sett tidigare. Andra, förut ej noterade arter på turen, blev dubbeltrast, småskrake och tofsvipa. Totalt hörde och såg vi 46 olika fågelarter vilket är tangerat rekord för dessa tio år. Se fullständig artlista med tioårsstatistik.

Foto Ann-Christin Borg

Noterat av Jonny Andersson

2020

Naturmiljö på en armlängds avstånd

Om man inte promenerar i skog och mark överdrivet ofta missar man säkert en hel del naturupplevelser, men också den bekväme kan ändå få en dos av detta. Våra vägkanter kan nämligen vara väldigt artrika, och ibland den enda miljön för en del växter, särskilt när odlingslandskapet förändrats ganska ordentligt de senaste 50-100 åren.

Mats Lindqvist från Trafikverket besökte Kajutan på Henån 23 januari. Mats är ekolog och arbetar med vägkanternas och banvallarnas flora och fauna. Kvällens föreläsning handlade dock bara om vägkanterna, då Orust ju saknar järnväg. Med landskapets förändring, där många växt- och djurarter har minskat kraftigt, erbjuder vägkanterna många gånger en överlevnadsmöjlighet och möjliggör att den biologiska mångfalden kan bibehållas. Det är många tusen mil statliga vägkanter i Sverige, så potentialen är stor, och insikten om den här miljöns förmåga att erbjuda ekosystemtjänster håller på att öka.

Men Mats berättade också om svårigheterna. Vid vägbyggen och vägunderhåll är det många olika steg och flera aktörer involverade och det är inte alltid resultaten ur denna aspekt blir så lyckade. Ett annat problem som tar en stor del av Mats och hans kollegors tid är att komma till rätta med de invasiva växterna. Två av de mest besvärliga är blomsterlupin och parkslide, som kväver all annan flora där de brer ut sig.

Intresset för föreläsningen var stort. 70 personer hade samlats för att lyssna och efter Mats inledande genomgång och en fikapaus med kaffe och kanelbullar från lokal bagare, vidtog en frågestund. Det märktes av denna att ämnet intresserar och frågan kom bl.a. upp hur man kan hantera alla enskilda vägar, som kan vara väl så intressanta miljöer. Dessa vägar ligger utanför Trafikverkets ansvarsområde, även om de kan stå till tjänst med tips. Det nämndes att vägföreningar kan söka LONA-bidrag via sin kommun, om man har idéer om något vägkantsprojekt.

Tryck på länkarna så hittar du Mats föredrag samt en broschyr i ämnet

Ordförande Ulla Buhr tackar Mats Lindqvist med lite lokalproducerade varor

Noterat av Jonny Andersson

Gökotta utan gök

Gökottan i Hälleviksstrand i Naturskyddsföreningens regi har en lång tradition. När den gick av stapeln 17 maj (för vilken gång i ordningen vet vi inte säkert), var det första gången sedan 2012, då vi började föra noggrannare statistik över observationerna, som det inte hördes någon gök.

Vi får tro att det berodde på det kalla och blåsiga vädret, som också medförde att antalet personer som mötte upp klockan 6 på morgonen vid Hälleviksstrands kyrka inte var fler än nio. Trots det bistra förhållandena lyckades vi ändå observera audiellt och/eller visuellt 37 olika fågelarter.

Första observationen

Den medtagna fikan, som vi intog på en väl utvald plats i lä, var ett välkommet avbrott i promenaden. Artlistan samt statistik över en längre period finns på dessa länkar.

Noterat av Jonny Andersson

 

2019

Året inleddes med årsmöte den 5 mars. Anders Höglind från Orust kommun inledde med att berätta om kommunens projekt med att minska näringstillförseln till havet via våra vattendrag. Detta sker i nära samarbete med markägarna och det går ut på att finna bra åtgärder som gynnar både jordbruket och miljön. Det pågår också en studie hur man eventuellt skall kunna få upp det näringsrika slammet ur Grindsbyvattnet.

Efter ordinarie årsmötesförhandling framförde vice ordföranden och kassören några låtar med lokal anknytning.

Noterat av Jonny Andersson

Invasiva växter

Nästan 60 intresserade kom till Kajutan den 17 april när Orust kommun ville informera allmänheten om de främmande växter, som tenderar att ta över en del miljöer om de inte bekämpas. Biologerna Tore Mattsson och och Olle Molander utför på kommunens uppdrag ett projekt med syfte att, dels inventera förekomsten av dessa växter på Orust, dels studera vilka åtgärder som är möjliga för att bli av med, eller i vart fall begränsa deras utbredning. I projektet ingår även att informera allmänheten om vilka växterna är och hur var och en kan hjälpa till.

Ulrika Marklund, miljöchef i Orust kommun, inledde med att berätta om den rätt färska EU-lagstiftning som nu är implementerad i svensk lag och faktiskt förbjuder all befattning med vissa växter, bl.a. sälja, odla eller på annat sätt sprida i naturen. Olle och Tore fortsatte sedan med att visa de växtarter som finns på EUs lista och som berör Orust. Dessa är än så länge bara tre: Jättebalsamin, Jätteloka och Gul skunkkalla. Av dessa tre är det bara Jättebalsamin som har brett ut sig ordentligt och på många platser. De andra två finns, efter vad som är känt, lyckligtvis bara på enstaka ställen.

De berättade också om några andra besvärliga arter, som framöver kan komma att bli svartlistade nationellt såsom Parkslide, Vresros och Blomsterlupin.

Orust kommun har gett ut en folder som delades ut till deltagarna och som finns att hämta på Biblioteket och Kommunkontoret bl.a. Mer information finns också att söka på Naturvårdsverkets hemsida.

I en paus bjöd Naturskyddsföreningen på kaffe och lokalproducerade bakverk.

Tore Mattsson, Olle Molander och Ulrika Marklund Foto Jonny Andersson

Noterat av Jonny Andersson

Gökottan 2019

Det blev en perfekt majmorgon vid Hällevikstrand. Dimman som låg tät över centrala Orust förbyttes i sol och så gott som vindstilla väder. Tio deltagare under ledning av Kent Johansson samlades vid kyrkan kl. 6 och fick höra och/eller se 45 olika fågelarter. Antalet blev ungefär som det kan vara när vädret är som bäst. Trots det saknade vi några vanliga fåglar men i gengäld dök det upp några som inte alltid är på plats. På fotot nedan lyssnar gruppen på Härmsångaren. Årets observationer ligger på denna länk.

Härmsångaren sjunger Foto Jonny Andersson

Noterat av Jonny Andersson

De Vilda Blommornas Dag 2019

Ett tjugotal personer hade mött upp vid samlingsplatsen vid Huseby den 16 juni för att vara med på den 18:e upplagan av DVBD. Här var vi också 2009, och man kunde göra en del jämförelser beträffande de arter som kunde beskådas.
Bäckveronikan i diket mot kulturstigen såg vi inte till, däremot den fint blommande vattenmöjan. Längre bort på stigen blommade jordklövern sällsynt rikligt. Pimpinellrosen efter gångtunneln blommade lika vackert och väldoftande som 2009. Växtligheten kring trapporna upp mot fornborgen var frodig med arter som flädervänderot och skogsbjörnbär i bästa blomning. Vi kom för sent för att se fina exemplar av Sankt Pers nycklar. Nu såg vi bara något enda överblommat exemplar.

Om man vill se Sankt Pers nycklar i det här skicket bör man gå på kulturstigen i senare halvan av maj. Foto: Olle Molander 2016-05-22

Uppe på fornborgen tittade vi på olika rosor, tjärblomster, äkta johannesört mm. Tyvärr hade den finaste blomningen redan passerat pga. den tidiga våren. Fikarasten där uppe var lika välkommen som sist och utsikten lika uppskattad.

Samling på Fornborgen. Foto Ingrid Mattsson

Noterat av Olle Molander

Invasion i Trollskogen

Den 1 november, som var sista veckodagen på höstlovet, bjöd Naturskyddsföreningen in till en vandring i trollskogen i Söbben. Som alltid är det svårt att veta hur många som kommer på en aktivitet men vi hade fått med detta på Orusts kommuns hemsida med höstlovsprogrammet. Därtill var det en blänkare i ST-tidningen och till sist men inte minst på Facebook, så vi anade att det kanske kunde dyka upp en del. Men vi blev ändå rejält förvånade för det kom närmare 100 personer, därutöver några hundar oräknade. Från en förskola i Stenungsund kom 10 barn och tre pedagoger med bussen. Nedan håller en del av gruppen på samlas innan det var dags att börja vandringen.

Det är rejält branta backar på vägen upp mot skogen, men det var ingen som klagade och det fanns mycket att titta på. De flesta av de yngre befann sig nog vid sidan av stigen minst lika ofta som på den. Alla fick chansen att prova på trollens tandborstar (skavfräken). Under en nedfallen trädstam låg trollens guldsäck gömd, lite längre upp kunde man titta in i den djupa gruvan och leta efter kattguld. Så småningom kom vi fram till självaste trollmors grotta där hon bjöd på kakor till de som vågade smaka.

.

Vandringen avslutades med korvgrillning längst upp på Hjortekullen, drygt 100 m över havet.  Sedan var det en lättare promenad tillbaka, utförsbacke hela vägen ned till landsvägen, och det var nog alla tacksamma för.

Vi uppmanade deltagarna till fototävling med mobiltelefonerna och att skicka in sina tävlingsbidrag. Vi kommer att återkomma med resultatet av denna.

Noteringar och foton av Jonny Andersson

 

2018

Kylig men solig höstvandring

Drygt 20 personer samlades vid Svanviks Naturreservat söndagen den 25 november. Det var förväntningar på att se många olika sjöfåglar då vädret var lugnt och klart. Däremot bedömde vi att chansen att hitta några växter som fortfarande var i blom skulle vara mindre pga. den kalla veckan som föregått helgen.

Lite av det omvända blev det. Även om antalet fågelindivider som observerades var riktigt stort så blev det ganska få arter. Stefan Avenfors har lagt in några av observationerna på Artportalen, se klippet nedan.

Här är den kompletta artlistan: (Grå)kråka, Rödhake, Blåmes, Gräsand, Storskarv, Gråtrut, Häger, Ejder, Knipa, Småskrake, Koltrast.

Naturen har alltid något att visa upp, även utanför växtsäsongen, och här nedan är det Tore Mattsson som berättar om svavelticka som växte på en död ekstam intill stigen. Den skall enligt uppgift vara ätlig och smaka lite som kyckling, något som emellertid ingen av deltagarna verkade intresserade av att testa.

Ingen utflykt utan fikapaus – denna togs i solen vid strandkanten och deltagarna fick under kaffet en föreläsning om gården Svanviks historia.

Först efter fikastoppet började blommorna visa sig och till slut kunde vi räkna ihop 14 arter i blom: Trift, Harkål, Lingon, Vitgröe, Hundäxing, Kålmolke, Kustbaldersbrå, Baldersbrå, Korsört, Rölleka, Hönsarv, Höstfibbla, Brännässla, Knylhavre.

Noterat av Jonny Andersson

Storpublik när Sara berättade om Svalbard

Detta var en föreläsning som lockade många intresserade till Kajutan i Henån den 3 oktober. Det är alltid svårt att beräkna hur många som kommer. Trots ett visst beräknat överskott av kaffebröd till fikapausen, gjorde de 55 tillströmmande att vi snabbt fick kila till affären och inhandla mer.

Svalbard tillhör Norge, men det finns samtidigt en traktat påskriven av ett 40-tal länder, och med den medföljer att befolkningen är högst internationell. Idag bedrivs huvudsakligen klimatforskning och den tidigare kolbrytningen har minskat betydligt. Även turismen är en stor näringsgren. Invånarantalet är ca 2600 varav ca 2000 bor i huvudorten Longyearbyen.

Sara Elg, som till vardags arbetar på Naturcentrum, har tillbringat knappt ett år på Svalbard. Hennes huvudområde är fåglar. Till fina bilder berättade hon dels om växt- och djurlivet på denna säregna ögrupp, dels om hur det är att bo där, med de speciella förhållanden som råder. Många djurarter är mer eller mindre specifika för ögruppen såsom svalbardsren, spetsbergsgrissla och spetsbergsgås. Växtlivet är relativt begränsat. Det finns dock en hel del örter men även krypande vedartade växter som kantljung och polarvide.

Vägnätet är begränsat till några mil runt Longyearbyen, i övrigt är det snöskoter som gäller, vilka i antal troligen överstiger invånarantalet. Restaurangutbudet är förvånansvärt bra och även en nattklubb finns. Trots att all mat måste importeras, är priserna ändå ganska låga, vilket beror på att det inte finns någon arbetsgivaravgift och ingen moms på Svalbard.

Intresset för att besöka Svalbard är rätt stort och det är inte oöverkomligt att ta sig dit. För den som är intresserad av detta hade Sara några användbara länkar som hon delade med sig till åhörarna:

 

Longyearbyen Svalbard Foto: Sara Elg

 

Ulla Buhr tackar Sara Elg med en påse närproducerat
Foto Jonny Andersson

 

 

Skördemarknad på Sundsby

Naturskyddsföreningen på Orust, tillsammans med kretskollegorna från Tjörn och Stenungsund, deltog i årets marknad som ägde rum 15 och 16 september. Bl.a. fick besökarna uppskatta vikten på en squash. Närmsta tävlande var bara 5 g ifrån den rätta vikten som var 2445 g.

Välbesökt Energi- och Miljömässa

Naturskyddsföreningen deltog den 8 september för tredje året i rad på denna mässa, som de senaste åren gått av stapeln på Hamntorget i Henån. Många besökte vårt stånd och studerade exempel på invasiva arter samt diskuterade natur- och miljöfrågor.

Randi Heiel-Ekeborg och Tore Mattsson demonstrerar insektshotell

 

De Vilda Blommornas Dag 2018

Det varma vädret som hade varat i mer än en månad hade drastiskt förändrat förutsättningarna för vandringen vid Hälleviksstrand den 17 juni. Den annars så vackra växtligheten på hällmarkerna var förtorkad, men det gick att hitta åtskilliga intressanta arter på marker där det fortfarande fanns lite fukt i marken.
På platsen där detta foto togs hittade vi fyra olika måror, gul-, snärj-, stor- och vitmåra. Här förevisades också ett bestånd av västkustbjörnbär. De 13 tvåbenta deltagarna visade stort intresse, till skillnad mot hunden från Tjörn.

Rapporterat av Olle Molander

Göken var på plats som alltid i Hällevikstrand

Det brukar komma ett tiotal personer på vår traditionsenliga Gökotta och så blev det också denna gång, Pingstdagen den 20 maj. Under Kent Johanssons sakkunniga ledning och säkra öra för fågellåt, prickades av knappt 40 fågelarter på denna morgonturen. Det är ungefär det antal som man brukar komma till, dvs 40 +/-5 är det intervall inom vilket det varierat under de senaste 5 åren. Årets fågel, förutom den obligatoriska göken som i år hördes i väster, var trädgårdssångaren, vilken hördes på åtskilliga ställen under promenaden. I uthållighet överträffades den bara av näktergalen, där flera stycken tävlade om uppmärksamheten. Årets fullständiga artlista finns på denna länk

Rapporterat av Jonny Andersson

Kvällspromenad med vårkänning

Plötsligt blev det vårkänsla i början av april efter en seg vinter. Ändå var det lite kyligt den 11 april när en handfull personer följde med Olle Molander på en runda i motionsspåret vid Hällevi på Henån. Vår lilla grupp var inte ensamma på rundan, men de flesta ilade förbi i snabbare tempo än vi, som stannade till allt som oftast och lyssnade till sången från koltrastar och taltrastar. Ibland hoppade vi av spåret och tittade på mer eller mindre vanliga mossor, bl.a. vaxmossa som är Bohusläns landskapsmossa. Det hade inte hunnit komma några vårblommor än men vintergröna växter, som lopp- och matt-lummer kunde vi bekanta oss med i stället.

Detta var en kvällstur, men om en dryg månad blir det en tidig morgontur istället, då vi har vår traditionsenliga gökotta vid Hällevikstrand. Läs mer i programmet

Noteringar och foto Jonny Andersson

Årsstämma med tillbakablick

Årsstämman hölls i Kajutan på Henån den 4 mars och ni kan se hur styrelsen ser ut för kommande året under fliken ”Om Orustkretsen”.

Då det var en 40-årsjubilerande krets som samlades var det läge att nu se tillbaka på vad som förevarit under denna tid. Det startade med bifogade brev i mars 1978 till de medlemmar i Naturskyddsföreningen, som hade adress Orust, om att bilda en lokal SNF-krets.

Aktiviteterna har varit många och varierande under 40 år. I bifogade länk hittar du en sammanställning från början till nu. Som synes saknas uppgifter från ett antal år p.g.a. av att en del handlingar inte kommit fram. Är det någon som vet något mer om dessa år, 1992-2005, så kontakta gärna Olle Molander, så vi kan komplettera listan.

Rapporterat av Jonny Andersson

Främmande arter i våra kustvatten

Matz Berggren, forskare på Sven Lovén centrum för marin infrastruktur i Fiskebäckskil, besökte Kajutan 15 februari för en intressant föreläsning. Matz är specialist på marina kräftdjur men har också forskat på främmande arter i allmänhet i våra vatten.

Det finns olika kategorier av ”besökare” som normalt inte funnits här tidigare. Några är invandrare från närliggande områden och har etablerat sig här på grund av att förhållandena ändrats, t.ex. högre medeltemperatur. Andra kan vara tillfälliga besökare som regelbundet driver in t.ex. med stormar men inte stannar här. En del av de som kommer in har inte vandrat in självmant utan förts hit på annat sätt, t.ex. genom utplantering eller genom det vanligaste sättet som är ballastvatten från fartyg. Många av dessa senare kommer från områden långt bort, och när förhållandena här är likvärdiga med de där de lever normalt, som t.ex. temperatur och salthalt, kan de etablera sig här. Många gånger är emellertid ekosystemet här inte likt och andra djur som normalt konkurrerar eller jagar dem kan saknas här. En del av dem kan då etablera sig kraftigt och tränga ut andra arter. Då pratar man om invasiva arter.

De ca 20 åhörarna fick en rundtur bland alla typer av dessa ovannämnda och med fina bilder och förklaringar därtill. Vi fick också komma i närkontakt med en av dessa, en ganska nyss upptäckt art, som man är orolig för att den kan komma att etablera sig kraftigt, nämligen blåskrabban.

Här kan ”detektiven allmänheten” vara till stor hjälp, och har redan varit. De flesta upptäckter av blåskrabban har varit krabbfiskande barn som fått upp dem.  Som fotot visar skiljer den sig från den vanliga strandkrabban med sina tvärrandiga ben och prickiga klor samt den tvära och jämna framkanten av skölden mellan ögonen, som dessutom sitter längre isär än på den vanliga krabban. Matz tipsade om en mobil-app – Rappen – som finns hos Havs och Vattenmyndigheten och där man kan rapportera in om man hittar något ”konstigt”, inte bara marina arter för övrigt utan även i sötvatten. Matz tror att den kan vara till stor hjälp att, dels i ett tidigt skede få reda på nykomlingar, och dels se hur utbredningen fortskrider.

Föreningens ordförande Ulla Buhr tackade Matz för en mycket intressant kväll, med en blomsterkvast, ett insektshotell och en honungsburk från Orust.

Noteringar och foton av Jonny Andersson